wow
som lovat
Det gick alldeles utmärkt. tog ca 1,5 timmar och jag var så galet nervös.. så tuffa frågor..
När jag berättade om min patient så berättade jag om tidigare sjukdommar och mediciner han/hon ätit. o så fort jag nämde en sjukdom skulle läraren veta vad det var, hur den kan uppstå, vad som är risker med den med mera.. o så fort jag nämde ett läkemedel skulle läraren veta hur det verkade och mot vad med mera.. riktigt stressande... Sen gick vi in till patienten och jag utförde en vanlig morgonrutin med blodtryckstagning. låter enkelt, vilket det oxå är, om det inte vore så att det finns typ 7000 miljoner saker vid en blodtrycksmätning som kan ge felvärden. Dessa var jag tvungen att känna till och oxå motverka.. mööööö svårt..
men efter mitt lilla "ingrepp" så satte sig jag och läraren ner och hon berättade då för mig att det var en väl genomförd examination med god planering och hög patientsäkerhet (vilke är det viktigaste)...
Jag var väldigt glad den dagen och fick massa energi av det roliga beskedet och kunde därför jobba från 8 på morgonen till 10 på kvällen :)
Tack för alla gratulationer från er kära läsare :)
hej hej
Praktiken är jag på nästan varje dag, och flyttat har jag precis gjort. Så nu bor ja i min sköna trea.. oj oj va mycke möbler jag har köpt. Soffa, nya sängar, ny tvbänk, tavlor, mattor, inredning och all annan krims krams.. Kan väl inte säga att det blev billigt direkt men jag klara mig :)
NU ska jag strax iväg till praktiken igen. Har nämligen klinisk eximination idag.. :(
Det innebär att jag under två timmar ska först sitta o prata om en patient, dess sjukdomar och mediciner. Sedan koppla detta till hälso- och sjukvårdslagen och Swansons omvårdnadsteorier. efter de ska jag gå in till en patient, med läraren konstant övervakande och utföre en omvårdnadshandling. Typ ta ett blodprov, ett blodtryck eller koppla ett dropp eller liknande.
Jag är galet nervös.
men jag lovar en uppdatering om detta dock :)
Vill inte mer nu
* Packa
* Leta skruv
* skruva ur skruv
* spackla
* måla
* plugga
* va ensam
* blogga
* va vaken
* kolla tv
Är egentligen bara en endaste sak jag känner för.. o de e att hänga med en speciell person.. men de går inte nu :(
ja o syrrans gamla bjässe
jag och Rackis äter middag
med saabstolar i :)
min gamla bubbla
min gamla bubbla
hur tänker ni egentligen???
oroa er inte
Jag gick till jourläkaren vid 7:30 på fredag morgon och fick höra en fin motivering till min svullna gomspalt.
-"Du är begåvad med en stor gomspalt".. haha dagens läkare är verkligen duktiga på att uttrycka sig på ett sätt som får en att tro att ens problem är något positivt, unikt och bra :)
Men jag förklarade då att svullnaden var mer än vanligt och att det störde mig.
Då blev svaret
-"ja, du har nog en förkylning på G"... O oj, ni ska bara veta hur rätt han hade. För igår när jag började mitt pass på taxi vid halv sju på kvällen så mådde jag helt OK. Lite retad i halsen bara, det kliade typ. men när klockan blev typ tre, fyra på morgonen, då var jag helt sjukt sjuk. Super förkyld verkligen. Det bara explodera så blev jag sjuk direkt.
Så idag håller jag mig hemma. Inte enligt planen tyvärr. Hade tänkt springa bort till pappa och hämta mitt CV som liger på hans dator. Måste ha det i veckan när jag ska söka jobb på ambulansen.
Och på tal om ambulansen. Jag har jordens plan för att få jobb där. För det första tänker jag lämna in min ansökan personligen och alltså inte skicka in den. Plusspoäng.
Dessutom tänker jag åka dit i taxibil med taxikläder på mig. Dels för att dessa kläder är rätt stiliga, med slipps och allt, och dels för att de då direkt ser att jag kör taxi vilket är en GRYM fördel när det gäller ambulansyrket.
Plusspoäng.
Alltså första intrycket gör så sjukt mycke. Om deras första intryck då blir att jag är en ung, välfriserad, välklädd, glad och gottluktande kille så tror jag att jag har en fördel redan där. Om jag då dessutom får chansen att berätta om hur mycket jag verkligen brinner för ambulansyrket så tror jag att de här kan bli riktigt bra :)
Wish me luck.
o så vill jag ge en liten hälsning här till en person som troligtvis kommer blilite förvånad men ändå glad.
EMELIE HENNSTRÖM I LIKE YOU :)
promenad med en flaska vin snart tycker jag :)
svullen i halen
Nu är klockan ca 04:30 mitt i natten. Jag har min första sovmorgon på evigheter, o vad händer då tror ni?? jo, jag vaknar mitt i natten och är hur retad som helst i halsen. De kliar järnet och det spelar ingen roll hur mycket vatten eller te jag dricker. När jag tittar ner i halsen så är den där lilla pinnen som delar svaljet helt svullen. Ni vet den som bara dalrar och hänger där. Den e så svullen och lång att när jag böjer mig framåt så lägger den sig på tungan och när jag ligger på rygg så åker den ner i halsen.. så jävla jobbigt, går ju absolut inte at sova då..
Det här har hänt endast en gång tidigare för ca 1,5 år sedan och då fick jag åka till vårdcentralen. Läkaren då frågade om jag hade druckit alkohol dagen innan, vilket jag hade gjort. Lite väl mycket dessutom. Bland annant absint med 60% alkohol i.
Läkaren sa då att jag hade fått en liten allergisk reaktion på den starka alkoholen och så fick jag några små kortisontabletter som tog ner svullnaden.
Sen drack jag aldrig mer absint och det har aldrig mer svullnat.. tills nu.. o ja drack inte en droppe igår :(
Fan jag hade verkligen sett fram emot en helt ledig dag med sovmorgon. jag har nämligen inga såna längre..
inte konstigt man blöder näsblod jämt o ständigt.
USA
Hej hallå ja. Nu sitter jag här och kollar på tv4fakta. Det är nått sjukhus program på där man kan följa vissa människor genom deras sjukhusvistelse och även ibland efter hemkomsten.
Jag tycker så synd om vissa och jag blir så irriterad och förvånad över hur omänskligt det kan vara.
Så här ligger det till. En väldigt sjuk man kommer in till sjukhuset med skrumplever. Han har samlat på sig så mycket vätska att han måste läggas in. Mannen har inte råd med någon sjukhus försäkring och kommer därför att få betala för sin sjukhusvistelse.
Väl inne sätts han på massa vätskedrivande med mera. 15 olika mediciner i alla fall (bara de känns ju jävligt dumt tycker ja, men men. Jag är ingen doktor.)
Symtomen blir bättre och han är snart redo för hemgång. Ett enda litet problem bara. När han kommer hem måste han köpa alla dessa mediciner vilket han inte längre har råd med pga den stora räkningen han fick från sjukhuset som i sin tur beror på att han inte har råd med sjukhusförsäkring.
Vilket jävla dilemma och vilket sjukt omordent system.
O det värsta av allt är att 46 miljoner amerikaner har det så här.
Man mår ju illa.
Va sägs om att använda pengarna de använder i krig till att stötta fattigdomen och sjukhusen istället??
dejts finnish
Särskilt när tjejen ser ut och kysser som tejen jag dejta gör iaf :)
dejt imorgon
Tjejen jag berättade om tidigare i veckan, hon jag raggade upp på ICA. Ja, hon verka tydligen ha gillat det hon fick uppleva av mig i ca en kvart. Hon föreslog nämligen en fika nästan direkt och imorn blir det av. Fast fika e töntigt så va drar på älgsafari på hunneberg istället :)
Men från det ena till det andra. Nu skakar mina händer igen. Så har dom hållt på i typ 4, 5 år nu i perioder. Dom blir alldeles darriga och konstiga.. konstigt konstigt.
Men farligt e de nog inte som tur e :)
Förutom om jag ska ge någon spruta eller liknande :(
Fast oroa er inte. Jag har ju börjat med de nu i utbildningen. att ta venprov, sätta näl och ge sprutor.. o de har lyckats på alla försök ändå från början. Känns skönt. Dock tycker jag det är lite obehagligt fortfarande, men det blir lättare o lättare hela tiden :)
Uppdatering om dejten snart. hej på er!!
thats it
Tänker jag efter riktigt så får jag svar på en hel del.
Jag hade lite tråkigt igår precis efter jag slutat min praktik för dagen. Jag satt nämligen o väntade i ca 45 minuter på min klasskamrat som av någon anledning slutade senare än mig igår.
Tiden fördrev jag på lite olika sätt. Tex så visslade jag en hel låt på inandning. Jag prövade att prutade med läpparna ihop om att någon skulle tycka jag va snygg. Jag hälsade vänligt på en tant och sa lite ironisk till henne precis efter hon satt sig bredvid mig på bänken -"var så god o sitt här om du vill", hon fattade inte min humor utan log bara.
Sen satt jag och knäppte med tårna och fantiserade ihop figurer av mönstret i golvet. Jag räknade tegelstenar på väggen och funderade över folks tankar om mig när jag sitter där med prutande läppar bredvid en tant och visslar inåt.
Efter en stund valde jag att gå igenom gårdagens (läs söndagens) sms. Det visa sig vara en hel del när jag räknade dom. 74 inkomna sms och 7 inkommande samtal under bara en dag, o jag som kände mig lite ensam i söndags.
Vad beror det på?
Jo, det har jag svaret på. Det beror på en endaste person. Så löjligt. Av alla dom personer som skrev sms under dagen så var det bara en utav dom som var lite ointresserad eller vad man ska säga. Personen verka liksom inte så intresserad av att skriva med mig den dan, och det förvånade mig för den personen är vanligtvis den som är mest intresserad av mig och mitt liv. Och bara pga denna endaste individ så hamnade alla andra personer och sms i skymundan. Tråkigt att det påverkar en så.
En annan fundering jag haft länge är hur jag kan sitta en hel dag med skolböckerna utan att lära mig något. Tror jag fick svar på det nu. Vem fan kan läsa när 74 sms och 7 samtal inkommer under dagen.
Fortsättningsvis kommer telefonen att läggas undan under studeringstid.
Eller, de kan bli mitt nyårslöfte inför 2010.
Då har jag tid på mig att vänja mig vid tanken.
Och till alla ni som läser min blogg: Jag ÄLSKAR er....
Hahaha nä de gör jag inte..
raggnytt
Jag och robban var igår ute o gled lite bil. Inget särskilt hände och vi valde att åka in på McDonalds och käka lite. Väl där fick vi syn på två snygga tjejer som satt lite längre bort. Vi brydde oss inte så mycket utan åt vidare i godan ro och pratade gamla minnen och skrattade.
Vi pratade om saker vi gjort sönder, fartrekord vi tagit och så prata vi självklart om mytomanpatriks myter :) Dom får oss alltid att skratta högt.
jaja, efter ett tag reste vi oss och gick ut till bilen, då vi satte oss i bilen såg vi att tjejerna satte sig i bilen bredvid oss och åkte iväg. Vi åkte självklart efter och vid nästa stopp åkte vi upp bredvid dom och vevade ner rutan. Genast slog jag på Viktorscharmen och började prata. Och det fungerade för efter typ 10 sekunder frågade dom om vi ville hänga med till Maxi.
Självklart sa vi.
Väl inne började jag prata med den som jag fann snyggast och robban med sin favorit. Vi strosa runt inne på Maxi i ca tio minuter och sedan fick tjejen mitt nummer. Sen va dom tvugna att åka. Jag o robert skratta o tyckte de va en kul grej o tänkte sen inte mer på tjejerna. Trodde aldrig dom skulle höra av sig. Men typ en minut senare så pep de till i telefonen och det var dom. Sen fortsatte de hela kvällen och långt in på småtimmarna. Sms efter sms.
Riktigt kul faktiskt. Så vi ska träffas i veckan :)
Jag säger då de, taxicharmen har utvecklats :)
Ett problem bara, efter ca två sekunder så glömde jag av tjejens namn och jag kan inte med att fråga efter de igen. Så hon får heta ICA-ragg på min telefon så länge :)
Allting ordnar sig
Orden "det ordnar sig alltid på något sätt" har jag ofta fått höra från min vän Rebecca. Det tog henne typ 1,5 år för henne att övertala mig om det, men hon lyckades. Hon lyckades verkligen. För så är det. Allting ordnar sig. Och det är otroligt skönt att ha det i baktanken när saker känns svårt, stressande, panikartat eller bara allmänt jobbigt.
Idag fick jag ett lysande exempel på det som gjorde att jag nu är på strålande humör.
Imorse gick jag in på bankens hemsida och kollade över mina tillgångar. Fingrade mig lite på hakan och inser att det kan bli tajt. Jag flyttar nämligen från min etta till en trea om en dryg månad. Detta innebär att jag kommer behöva köpa ny soffa, ny fåtölj, ny tv-bänk, ny säng och massa, lampor, gardiner, tavlor och mattor. Inte gratis med andra ord. Lite panik spred sig i mig när jag inser att det kommer bli lite grann på gränsen rent ekonomiskt.
Genast blev jag lite så där dumt negativ o tyckte plötsligt allt blev jobbigt o tråkigt mm. Jaja, sen gick jag till gymmet för att pumpa ur mina muskler lite grann. Humöret var ganska lågt och suget efter att träna var lika med noll.
Väl inne i omklädningsrummet hände det underbara. Det som fick mig att inse att Rebecca har rätt.
Jag böjde mig ner för att lätta på skosnöret när jag plötsligt såg en 20 lapp ligga på golvet. Helt ensam.
Snabbt reste jag mig upp med spänning i blicken. Jag tittade mig runt så att ingen såg mig. Sen böjde jag mig snabbt och diskret ner och plockade upp 20-lappen. Sen tittade jag mig om ytterligare en gång innan jag stoppade ner den ni väskan. Sen log jag för mig själv och viskade lite lågt. "titta, allting ordnar sig tillslut"
Nu känns de inte alls jobbigt med flytten längre! GÖTT
thats right
De e fan inte kul.
O anledningen till det här inlägget är för att eliminera eventuella tankar hos er att jag kanske skulle tycka att i sverige ska man inte klaga och att här lider ingen med mera.
Så är det inte. När jag nu är ute i sjukvården ser jag folk lida dagligen. Och det är jävligt hemskt. Jag mår ibland dåligt över att se hur folk lider. Särskilt när jag inte kan förbättra deras situation.
Så missförstå mig inte. Tänk bara på att det är handlingen och inte gnället som gör skillnaden. Dock kan de va mööö gott att gnälla lite ibland :) lite
åhh va ni gnäller över svenska vårdköer
Detta är självklart något allvarligt som vi bör kämpa hårt för att motverka.
Att behöva sitta 12 timmar på akuten kan inte vara roligt. Och är du diabetiker och inte får i dig något att äta kan det vara rent livsfarligt.
Stressen hos personal är också allvarlig. En stressad och hungrig sjukpersonal kan knappast göra ett optimalt jobb. Nu mera är jag själv ute i vården som sjuksköterskepraktikant och jag ser stressen.
I rastrummet sitter personalen och gnäler i takt. Allt är sååååå dåligt och idag fick de vänta en hel halvtimme på sin värdefulla rast.
Jag blir så trött. Alltså när de där gnället drar igång så tystnar jag oftast helt eller så går jag där ifrån.
Visst. Det kan vara riktigt jobbigt att inte få sin rast när man är riktigt hungrig. Det kan vara riktigt jobbigt att sitta på akuten med smärtor i tolv timmar. Men snälla ni. GAZA!
Vet ni vad som händer där nere eller? Vet ni hur sjukvården ser ut där nere? Vet ni vad du som 10 åring tvingas uppleva när dina ben sprängs bort?
jo, först ligger du ensam på asfalten med oerhörda smärtor. Folk omkring dig skriker och springer omkring men ingen ser dig. Du vänder dig om och ser ett par meter bort din syster och mamma liggandes i famnen på varandra. Döda.
En timme senare kommer två smutsiga ambulansmän och lyfter upp dig på ett lakan. Du är knappt vid medvetande. Plötsligt ligger du på ett operationsbord under öppen himmel med bombande krigsplan flygande över dig. Sjukhusets tak och väggar är borta sedan länge. En sönderstressad, smutsig, hungrig läkare som jobbat konstant de senaste 32 timmarna sticker en smutsig spruta i dig fylld av morfin. Men inte mycket, det måste snålas så att det räcker till alla. PLöstligt blir du opererad under de allra värsta omständigheter. Du är knappt sövd av smärtstillandet. Du tittar på läkarens stressade, uppgivna ögon som lyser av oro. Du ser hans svett rinna ner för pannan och när du tittar på hans trasiga rock ser du blodfläckar från ett 50-tal andra patinter.
Men du har tur och överlever din operation. Nu utan ben och utan familj. Du är 10 år gammal och ensam i en stad som bombas. Pengar kommer du inte heller ha för sådant som försäkringar excisterar inte.. Ditt liv blir aldrig mer sig likt. Ditt korta liv. För två dagar efter du blivit utskriven från de s.k. sjukhuset faller en ny bomb, och dina ögon slocknar nu för sista gången... stackars oss svenskar som måste vänta i tolv timmar på akuten. Stackars oss som måste jobba under stress. Och dålig lön har vi också. Vi har ju bara råd med en halvutrustad ny Saab, och bara ett halvt nyrenoverat hus på 150 kvadrat. Och stackars stackars oss, vi har bara råd att åka till grekland EN ENDA GÅNG per år. Stackars oss..
Snälla ni, sverige erbjuder världens bästa sjukvård.
Inte ens USA, Världens bästa land (som dom kallar sig) kan erbjuda det vi erbjuder.
46 miljoner amerikaner har inte råd med sjukförsäkring och kan därför bli avvisade från sjukhuset när de kommer in. Får dom komma in så blir räkningen inte att leka med som ni förstår.
De som har råd att betala sin sjukförsäkring riskerar ändå att förlora hus o bil då de blir riktigt sjuka pga den höga självrisken.
OK, ja generaliserar en del. För de första så har det ju blivit lugnare i Gaza. För det andra så finns det händelser och saker i svensk sjukvård som är under all kritik. men vi måste ju någon gång inse att gnället inte tar oss någonstans. Vi måste börja aggera.
Så snälla, låt oss fortsätta sträva efter en bättre vård med kortare vårdköer. Men gör det på ett sätt som gör skillnad. Skänk exempelvis pengar till olika insamlingar (cancerfonden kanske?) istället för att bara beklaga er över allt dåligt!
Hej.
